Om bara pengarna fanns så. Det blir ju en helt annan tillvaro när man är borta och all tid går till att umgås och vara nära. Min vardag är ju ganska trist just nu så jag behöver verkligen saker som bryter av. Vad jag la märke till extra mycket förra helgen var att jag mår mycket bättre när jag är borta en helg. Kan ju bero på att man inte gör mycket annat än att möjligtvis promenera lite. Jag stickade inte ens särskilt mycket förra helgen. De senaste veckorna har jag haft hemskt mycket värk, yrsel och knasig mage. Det kan ju bero på att jag fokuserar för mycket på mig själv, men samtidigt så vet jag ju att diagnosen finns där och att jag inte kan ta ut mig för mycket. Det är en ständig balansgång och det känns skit att veta att om jag gör en sak för mycket här hemma så blir kroppen värre.
Nästa vecka ska jag till en jobbcoach. Har inte stora förhoppningar om att dom ska kunna hjälpa mig, men eftersom det är gratis så kan man väl prova. Jag ska även tillbaka till min läkare snart och få ett utlåtande som förhoppningsvis ska göra att försäkringskassan godkänner en sjukskrivning på deltid. Eftersom jag inte kan jobba heltid så är det väl enda sättet. Jag behöver dessutom snart få klarhet i hur min framtid kommer att se ut. Att få ett deltidsjobb den "vanliga" vägen verkar omöjligt. Att vara 45+ och dessutom ha fibro är ju inte direkt någon bra utgångspunkt.
Nej, just nu är jag helt lost faktiskt och försöker att inte tänka på det överhuvudtaget.
Avslutar det här otroligt trista inlägget med barnens skolfoton.
Dom gör mig i alla fall glad :-)
1 kommentar:
Jättefina kort! :)
Skicka en kommentar