Vad gör man?

Inte hjälper det att gnälla iallafall, men det här är första gången jag kan minnas att jag längtat utomlands. Eller åtminstone till första fikan på balkongen. Jag vet att alla har det likadant, men det hjälps liksom inte. Nu vet man ju inte ens om man kommer till skolan i morgon. Orkar jag stå 30 minuter i svinkylan igen? Ska jag ta hand om kroppen eller prioritera skolan? Det är den stora frågan just nu och den är inte lätt att svara på. Vi får väl se hur det känns i morgon bitti.